Program

Sällskapsluncher

Sällskapets medlemmar är varmt välkomna till gemensam lunch en gång i månaden utom i juli och augusti, då Sällskapet har semester. Information om tid, dag och lokal läggs ut på hemsidan.

Det behövs ingen förhandsanmälan till luncherna.

Möten

Sällskapet håller årsmöte i mars och höstmöte i oktober-november, båda gångerna med föredrag och i Uppsala.

Senaste mötet

Årsmöte

torsdagen den 30 mars 2023 kl. 18:15

i Campus Engelska parken, Thunbergsv. 3L
Lokal: Widmark-rummet (16-2041), Institutionen för nordiska språk

Efter årsmötesförhandlingarna följer festföredrag av

Prof. em. Ann-Marie Ivars
Helsingfors universitet och Svenska litteratursällskapet i Finland

Dialektinsamling i 150 år

I det svensktalande Finland har dialektinsamling i fält pågått i 150 år, ca 1860–2010. Det började med J. E. Rietz Svenskt Dialekt-lexikon som kom ut 1862–1867 och också innehåller ord från flera orter i Finland.
Men det är A.O. Freudenthal som ska ha erkännande för att ha inlett insamlingen i fält. I slutet av 1860-talet fotvandrade han genom Nyland för att teckna upp dialekt till avhandlingen Om svenska allmogemålet i Nyland (1870). 1874 bildade han Svenska landsmålsföreningen i Finland (LMF), där man på föreningsmötena satt och tecknade upp dialektord. I slutet av 1800-talet introducerades junggrammatiken, som förde med sig nya metoder för fältinsamling av dialekt.

Sedan man i LMF 1893 hade gått in för att teckna upp finlandismer i stället för dialektord, blev det vid sekelskiftet 1900 en svacka i både insamling och forskning. Något måste göras, och det var LMF själv som tog tag i saken genom att bilda Folkmålskommissionen (FMK) 1927. Tio år senare, 1937, tillkom Folkkultursarkivet (FKA) inom Svenska litteratursällskapet.
De tre institutionerna hade varsin agenda. LMF hade två syften, ett språkhistoriskt i tidens anda och ett bebyggelsehistoriskt: När kom svenskarna till Finland, och varifrån kom de? FMK skulle ha till uppgift att ge ut en ordbok över det svenska folkspråket i Finland. Huvudmålen för FKA skulle vara en kartografisk framställning över etnologiska och lingvistiska företeelser samt en kulturhistoriskt-etnografisk ordbok.

På 1980-talet blev det slut på den allmänna insamlingen av dialekt. I fortsättningen skulle insamling komma enskilda forskningsprojekt till godo direkt, vilket gynnade sociodialektologin som gjorde sitt inträde samma årtionde. En återvändo till fältet blev det med storinsamlingen ”Spara det finlandssvenska talet”, som 2005–2008 genomfördes av SLS:s språkarkiv. Där dokumenterades svenskan i Finland i hela dess vidd genom inspelat tal från inte mindre än 1 000 informanter.

Efter årsmötet och festföredraget hålls en enkel sexa till självkostnadspris på institutionen.

Alla hälsas hjärtligt välkomna!

Tidigare föredrag